Prinsessan Diana var känd för sina hjärtliga besök på sjukhus, där hon skänkte glädje och hopp till de behövande. Ett besök förvandlades dock till något mycket mer – en passionerad kärleksaffär som förblev dold i flera år.
Året var 1995 – bara två månader före den beryktade Panorama-intervjun som för alltid skulle förändra Dianas liv. Du kanske minns den intervjun, då prinsessan Diana berättade öppet om sina problem med psykisk ohälsa och om sitt äktenskap, och fångade hela världens empati. Två månader före den intervjun korsade Diana vägen med en stilig läkare, en muslim vars utseende jämfördes med den charmige skådespelaren Omar Sharif.
Den stilige hjärtkirurgen, dr Hasnat Khan, arbetade på Royal Brompton Hospital i London. Men hur hamnade det här osannolika paret tillsammans? Jo, det beror på att Joe Toffolo, patienten som genomgick operationen, var gift med Oonagh Shanley-Toffolo, en irländsk nunna och akupunktör som var en nära förtrogen till prinsessan Diana.
Efter det första besöket återvände Diana till sjukhuset nästan dagligen under tre veckor, ivrig att få träffa den stilige kirurgen. Det uppstod direkt en koppling mellan dem.
Rökte cigaretter och älskade KFC
När vi idag ser tillbaka på de otaliga bilderna på Diana när hon besöker sjukhuset är det officiellt att hon åkte dit för att muntra upp sjuka barn och öka medvetenheten om cystisk fibros. Det är definitivt sant. Men hon hade också andra skäl. Under ytan var hennes motiv djupt personliga. För vid 35 års ålder hade Diana hittat en anledning att le igen.
När Diana och Khan började träffa varandra var det Dianas mest seriösa relation sedan separationen från prins Charles tre år tidigare. Men det var omgärdat av hemlighetsmakeri. Få kände till deras spirande romans, ett band som verkade osannolikt vid första anblicken. Dr Khan, då 37 år, var en hjärtkirurg
som var fet och rökte ett paket cigaretter om dagen,
Han hade en förkärlek för nattliga jazzklubbar och Kentucky Fried Chicken – en okonventionell matchning för prinsessan av Wales. Men det stoppade inte Diana.
”Han är dödssnygg”, ska Diana ha sagt till Oonagh Toffolo.
Hemliga meddelanden
För att hålla deras kärlek hemlig förklädde Diana på ett smart sätt sina meddelanden till Khan och använde aliaset ”Dr. Armani”. De träffades i hemlighet, ofta på okonventionella ställen för att undvika nyfikna ögon.
Vid ett tillfälle tog Diana på sig en svart peruk för att smyga in på Ronnie Scott’s, en berömd jazzklubb i Soho. Vid ett annat tillfälle gömde sig Khan i bakluckan på en bil för att ta sig in i Kensington Palace, med hjälp av Dianas lojale butler Paul Burrell. Deras romans blomstrade även under vardagliga utflykter. En dag när Diana kände sig nedstämd tog Khan med henne till en pub nära Harefield Hospital där han hade arbetat. Namnet på puben? Prinsen av Wales.
”Hon tyckte att det var jätteroligt”, minns han med ett skratt.
Diana var så förtjust att hon till och med bad sin butler att hitta en präst som kunde viga dem, trots Khans muslimska tro. Deras kärlek fördjupades i takt med att de tillbringade tid tillsammans, skrattade och upptäckte varandras världar. Diana läste enligt uppgift böcker om islam och uppskattade ett fotografi av ”min diskreta doktor”. Hon besökte även Khans familj i Lahore, Pakistan, där hon tog del av deras kultur och njöt av ett härligt eftermiddagste.
Träffade William och Harry
Denna virvelvindromans tog en mer allvarlig vändning när Diana presenterade Khan för sina söner, William och Harry. Hon beskrev honom som ”Mr Wonderful” och enligt hennes butler Burrell kallade hon Khan för sin själsfrände. Vänner till Diana uppgav att han var ”hennes livs kärlek” och att hon uttryckte sorg när deras förhållande tog slut.
Men som det ofta är med kärlekshistorier stötte deras saga på hinder. Det ökande trycket från media började tära på deras förhållande. Diana var van vid rampljuset, men för Khan var den intensiva granskningen skrämmande.
Han fruktade att deras offentliga relation skulle kunna äventyra hans karriär. De diskuterade möjliga lösningar, bland annat att flytta till Pakistan – en plan som nästan förverkligades. Samtal om att flytta till Australien eller Sydafrika var också på bordet, men ingenting blev verklighet. Enligt The Guardian kolliderade Dianas önskan om offentligt erkännande med Khans motvilja, vilket ledde till en hjärtskärande slutsats: romansen tog slut i juli 1997.
Khan får reda på om Dodi
Bara en månad senare slog tragedin till. Tidigt på morgonen den 31 augusti 1997 dog Diana i en bilolycka i Paris, tillsammans med sin partner Dodi Fayed och deras chaufför Henri Paul. Khan blev överrumplad av nyheten om Dianas förhållande med Dodi och upptäckte det först efter att det blivit offentligt. ”När jag fick reda på det blev jag riktigt arg, arg som fan”, erkände han i en intervju 2012.
Khan närvarade vid hennes begravning i Westminster Abbey. Skuggan av hennes tragiska död vilar fortfarande över honom. ”Ibland känner jag för att skrika”, berättade Khan och reflekterade över den känslomässiga turbulensen. ”Det har varit mycket dåliga tider. Jag har gått vidare, men det kommer hela tiden tillbaka.”
Trots hjärtesorgen minns Khan Diana med värme: ”Vi har alla våra dåliga sidor, men jag tyckte att hon var en mycket normal person med stora kvaliteter och några personliga nackdelar, som dåliga vanor.”
Hasnat Khan idag
År 2006 gifte sig Khan med Hadia Sher Ali, en 28-årig kvinna som härstammar från den afghanska kungafamiljen, men paret skilde sig två år senare. Han bor nu i Storbritannien, där han fortsätter sitt arbete som hjärtkirurg och engagerar sig i humanitära insatser i Pakistan och Saudiarabien.
Khan reflekterar över sitt liv och berättar ”Det är väldigt skönt att vara hemma. Jag är ganska lättad över att vara hemma. Mitt blodtryck är stabilt – jag fiskar, jag tar promenader. Det känns som en fristad. Det är väldigt fridfullt.”
Även om romansen mellan prinsessan Diana och dr Hasnat Khan blev kortlivad är den ett intressant kapitel i hennes liv, ett bevis på hur komplicerad kärleken kan vara när den ställs inför kungliga plikter och offentlig granskning.
När vi minns prinsessan firar vi inte bara hennes arv, utan också den kärlek hon delade med en man som såg henne för den hon verkligen var – en normal person med extraordinära egenskaper.