Han var ett unikum – en konstnär som kunde skapa mästerverk i både bild och text.
Men alldeles för tidigt förlorade vi en av våra allra största: ikonen Tage Danielsson.
In i det sista krävde han att de närmaste skulle hålla tyst om hans hemlighet.
När vi talar om svenska ikoner finns det en stjärna vi aldrig får glömma. Tage Danielsson var konstnären som kunde framkalla skratt med sina klockrena revyer, väcka debatt med slagkraftiga ord och beröra oss djupt på vita duken.
Tage var allkonstnären som de flesta av oss förknippar med samarbetet med vapendragaren Hasse Alfredsson. Han skapade bland annat ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” och regisserade Astrid Lindgrens mästerverk Ronja Rövardotter.
Men det var inte bara i underhållningens tjänst Tage engagerade sig. Han tog tydlig ställning i politiska frågor som jämställdhet och kärnkraft, enligt Arbetaren.
Tage Danielsson var utan tvekan en person som ville göra skillnad. Han nöjde sig inte med att få publiken att skratta och gråta – han ville beröra på djupet och stå upp för den lilla människan. Men redan vid 57 års ålder tog hans liv ett abrupt slut och sorgen sköljde över ett helt land.
Insjuknade i cancer
År 1981 vändes hela livet upp och ned. Ett födelsemärke på kroppen hade förändrat sitt utseende och i hopp om att få svar uppsökte Tage läkare. Beskedet var tungt: malignt melanom. Vår allas älskade Tage Danielsson hade drabbats av elakartad hudcancer.
– Den var ljus, inte svart eller brun och liknade inget jag sett vare sig före eller efter. En gråvit skinnbit, som en bit läskpapper. Så småningom blev det som en genomskinlig kupol. Den såg inte hotfull ut, berättade hustrun Märta-Stina Danielsson för Aftonbladet 1990, efter makens död.
Det var då Tage bestämde sig. Kampen mot cancern skulle hållas hemlig – till varje pris. Endast ett fåtal personer i hans närmaste krets fick veta sanningen. Inför kollegor, vänner och bekanta satte han upp en fasad. När han intervjuades efter att ha opererats nämnde han inte cancer över huvud taget.
– Det var en gammal krämpa i ryggen som måste opereras. När jag fick veta att jag måste gå igenom en mindre operation kände jag mig nästan som Alvar Dysterkvist. Men nu känns det roligt igen när vi kommit igång med repetitionerna, sa han i en intervju med Aftonbladet.
Ville inte tala om sjukdomen
Vid tiden arbetade Tage med lustspelet Fröken Fleggmans mustasch, där han själv spelade rollen som Alvar. Samtidigt som han vandrade av och an i korridorerna, fundersam över arbetet, fanns en oro. Läkarna hade berättat att cancern kunde återvända – om en vecka eller om flera år.
Men Tage vägrade låta sjukdomen stå i vägen för hans drömmar. Han höll humöret uppe, lade locket på och fortsatte arbeta. Bara ett fåtal av de allra närmaste kände till sanningen. Operationen handlade inte om en gammal krämpa – det var ett försök att stoppa den dödliga sjukdom som långsamt tog över hans kropp.
Lika envis som Tage var, lika obeveklig var cancern. Trots svåra behandlingar vägrade den ge vika. Kroppen blev allt mer sliten. Mitt i detta regisserade han Ronja Rövardotter – trogen sitt arbete in i det sista.
Genomgick alternativa behandlingar
Hans närmaste visste hur illa ställt det var. Han reste utomlands i jakt på behandlingar som ännu inte fanns i Sverige. Tage lade om sitt liv, blev vegetarian och gjorde allt för att stärka kroppen.
– Det ingick i hans sociala roll att vara skeptiker, att inte lita på traditionella lösningar. Han såg det som sin plikt att ta reda på så mycket som möjligt och sedan fatta egna beslut. Han tilläts också vara stark, kanske delvis på grund av sitt kändisskap, berättade Märta-Stina Danielsson.
Tage reste till dåvarande Västtyskland och genomgick alternativ behandling.
– Det var en jobbig tid. Han bodde ensam i en liten våning och gick igenom många olika behandlingar. Tre månader sammanlagt. Feberchocker och blodtransfusioner. Han var svag och kände sig ensam, berättade hon.
Ville inte svika publiken i det sista
Tage Danielssons sista offentliga framträdande ägde rum den 3 september i Linköping. Han var tydligt märkt av sjukdomen, men ville inte svika sin gamla födelsestad.
– Utåt höll han masken fint. Psykologiskt skötte han det fenomenalt. Han var i god balans trots att han var fullt medveten om prognosen. Han gjorde lugnt och stilla det bästa av livet, berättade vännen, läkaren och psykiatern Moltas Erikson efter Tages död 1985.
I september opererade man Tage igen. Hans tarmar fungerade dåligt och tog inte upp näring. Tumörer växte i hans kropp, och läkarna kämpade för att rädda honom.
Att ge upp fanns aldrig som alternativ. Med gott mod fortsatte Tage att drömma om framtida projekt. Men den 13 oktober 1985 orkade kroppen inte längre kämpa. Tage Danielssons tid var ute. En ikon somnade in, 57 år gammal.
Sverige i sorg efter Tage Danielssons död
Efter att ha fått en lugnande spruta somnade han in under natten – utan smärta, efter en lång och modig kamp.
– Den enorma saknad jag känner kan bara uppvägas av den ofantliga glädje jag känner över att ha fått vara med så länge. Tage hade en genial blandning av klokskap, medkänsla och humor, sa vännen och kollegan Gösta Ekman.
Sorgen var öronbedövande. För Hasse Alfredsson innebar det ett liv utan sin bästa vän.
– Det är som om en bit av mig själv slitits bort, sa han enligt Aftonbladet.
Astrid Lindgren, som arbetat nära Tage under Ronja Rövardotter, var djupt berörd.
– Jag har gråtit mycket denna dag. Jag minns honom som en ljusgestalt, det stod en strålglans omkring honom. Han var en oerhörd begåvning och en man med starkt civilkurage. Han var oumbärlig för Sverige.
Hasse Alfredsson höll tal vid Tage Danielssons begravning
Den 24 oktober 1985 tog Tage Danielsson sin sista vila vid Heliga korsets kapell på Skogskyrkogården i Stockholm. Vänner, kollegor och familj tog farväl. Svenskar över hela landet följde begravningen direkt och fick möjlighet att ta avsked.
På plats fanns även barnskådespelarna Dan Håfström och Hanna Zetterberg, som spelade Birk och Ronja. Aftonbladet rapporterade hur de båda brast i gråt vid kistan.
Det mest minnesvärda ögonblicket kom när Hasse Alfredsson höll sitt avskedstal. Med blicken mot himlen sa han orden som stannat kvar i generationer:
”Åh, vad jag har haft roligt med dig, Tage. Jag hoppas att din eld ska fortsätta att brinna i oss alla. Eftersom vi gjort så mycket tillsammans kan du gott hjälpa mig med det här talet också. Jag ska därför sluta med att läsa en av dina dikter.”
Tage Danielsson vilar på Lidingö kyrkogård. Gravstenen är utformad efter hans egna skisser.
Läs mer:
- Hasse Alfredson slutade aldrig sakna Tage Danielsson – i dödsannonsen skickade stjärnan en sista hälsning
- Tage Danielssons son har vuxit upp och gått i pappas fotspår
