I flera år ledde Peter Harryson långköraren ”Så ska det låta” i SVT.
Tv-profilen känner sig helt klar med programmet – däremot saknar han de gamla kollegorna Robert Wells och Anders Berglund.
– Vi har inte så mycket kontakt med varandra, säger tv-profilen till Nöjeslivet.
I flera år gjorde Peter Harryson, 78, den hyllade långköraren ”Så ska det låta” i SVT. Närmare bestämt i sju år mellan 1997 och 2005. Vid flyglarna fanns även pianisterna Robert Wells och Anders Berglund vid hans sida. Men sedan dess har kontakten blivit allt mer gles, berättar Peter Harryson för Nöjeslivet.
– Tyvärr. De är ju goda vänner bägge två. Men vi har inte så mycket kontakt med varandra. Det är nog ett år sedan vi hördes i alla fall. Vi brukar skicka sms, säger han och fortsätter:
– Nu blir det väl midsommarhälsningar som kommer att klämmas iväg.
Känner sig klar med ”Så ska det låta”
På frågan om Peter Harryson saknar sitt gamla jobb ”Så ska det låta” svarar han snabbt:
– Nä, inte ett dugg. Det var ett jobb.
Vidare berättar tv-profilen att en säsong med tio program spelades in under en vecka, inte under en tio veckor som en del verkade tro, menar han.
– Jobbet är ju på det sättet.
– De kunde ringa och fråga: ”Vad säger du om den här gästen?”. Jag hade ingen aning, berättar han och säger att han sällan visste vilka gäster eller artister som skulle dyka upp i programmet.
Trots att ”Så ska det låta” är ett minne blott har Peter Harryson inte stängt dörren helt från att göra tv.
– Jag saknar att jobba ibland. Men jag har tackat nej till ett par jobb, säger han men vill inte berätta vilka.
– Jag ska inte säga aldrig, men nästan.
Peter Harryson fick sepsis
De senaste åren har ”Så ska det låta”-profilen haft det tufft med diverse krämpor. Bland annat drabbades han 2019 av allvarlig sepsis och fick hjärtstopp till följd.
I dag mår tv-profilen betydligt bättre och lever ett stillsamt pensionärsliv hemma i Göteborg tillsammans med hustrun Charlotte Kuylenstierna. Men han har svårt att gå och tar sig fram med hjälp av rollator.
– Jag är opererad i mina ben och har dålig balans. Man vågar sig inte ut att gå jättemycket, säger han och tillägger:
– Det är det enda jag kan gnälla över, annars är det bra. Det är som det är. Jag är pensionär. Jag är glad för det.
Läs mer:
