Författaren Björn Ranelid blev mobbad för sitt utseende

Han har blivit känd som en sann ordkonstnär och en författare som kan måla upp sagolika bilder för sina läsare.
Men långt innan Björn Ranelid blev känd för svenska folket kämpade han med sin egen identitet – och sitt utseende.
– När jag var tonåring blev jag både fysiskt och psykiskt mobbad för mitt utseende, har han berättat för Hejaolika.

I dag är svenska folket väl bekanta med honom. Författaren och tv-profilen Björn Ranelid är mannen som kan kasta sig mellan poesi och debatt som rinnande vatten. Genom åren har han släppt en rad böcker, ställt upp i Melodifestivalen och gästat som expert på området litteratur i tittarfavoriten ”Muren”.

Långt innan Björn tog sig in i svenska kulturlivet växte den framtida författaren upp i Malmö. Men barndomen blev inte helt lycklig. Björn har berättat i intervjuer hur han blev enormt retad som barn. När han hamnade i tonåren började hans överläpp plötsligt växte sig onaturligt stor och deformerade hans ansikte.

Björn Ranelid tvingades operera ansiktet

Detta gjorde att han tvingades operera sig tre gånger i ansiktet.
– När jag var tonåring blev jag både fysiskt och psykiskt mobbad för mitt utseende. De kallade mig niggern och mobbningen har aldrig slutat, har Björn sagt till Hejaolika.

Björn blev ständigt utsatt för mobbning i skolan. De andra barnen ville inte att han skulle äta i samma matsal, för ”att han var så ful”. Sedan dess har Björn varit öppen med att han än idag kämpar med sin självbild.
– Varenda dag då jag kom till skolan sa de ”här kommer köttflabben” och ”titta så ful han är”. Om man hör det i ett år, sedan två år, tre år… Det var oerhört svårt, berättade han i ”Tillsammans med Strömstedts”.

Något svar på vad som hade hänt fick aldrig Björn som är oerhört besviken på svenska sjukvården.
– Ingen läkare förklarade någonting! Jag opererades tre gånger, när jag var 15, 17 och 27 år. Jag minns tydligt första operationen. Man fick gå en trappa ner i byggnaden och jag var självklart rädd och orolig. Men plastikkirurgen gav inga lugnande ord eller någon förklaring. Och någon uppföljning var det inte tal om, säger Björn.

Än idag ser sig Björn Ranelid helst inte i spegeln överhuvudtaget.
– Jag vill inte titta på ansiktet, säger han.

Björn Ranelids okända pappa

Men det har också funnits en annan sak som gnagt i Björn Ranelids inre under flera år. I sitt sommarprat 2008 öppnade Björn plötsligt upp om en familjehemlighet.
– Sent omsider har jag undrat om Sigvard verkligen är min biologiska pappa. Men jag har aldrig haft modet eller hjärtat att skriva eller säga orden utanför min kropp och själ. Nu sker det en första gång, sa han i sitt sommarprat.

Björn Ranelid berättade vidare hur han med åren hade börjat lägga märke till hur pappa Sigvard var olik honom. De hade inte samma kroppsspråk eller gester.
– Ingenting i Sigvards ansikte påminner om mitt, säger han.

Drygt nio år senare valde Björn Ranelid att lyfta på locket igen. Då berättade författaren att han hade börjat göra eftersökningar på en man, som han misstänkte kunde vara hans far.
– Jag har redan börjat göra efterforskningar. Jag har fått se bilder på en annan man som är så lik mig att jag blev skrämd. Jag kan inte gå in på förhistorien kring mammas förhållande till denna man. Jag har aldrig träffat honom men sett super 8-bilder på honom. Han startade det som skulle bli Riksteatern i Sverige, sa han då till Sveriges Radios Söndagsintervju.

Fick tips efter sitt sommarprat

Bilderna på den främmande mannen hade Björn fått skickat till sig efter sitt sommarprat.
– Jag fick ett mejl dagen efter från en människa som sa att han i så fall var min halvbror och skickade en bild på mannen, som är död nu. Jag säger inte vad han heter, men han är så lik mig att jag nästan blev rädd. Jag visste inte att det fanns andra barn, men de är mina halvbröder, har han berättat för Aftonbladet.

Under flera år försökte Björn glömma bort uppgifterna. Men till sist tog nyfikenheten över.
– Jag har inte velat forska i detta, det är tungt för mig på många sätt. Men jag fick ett brev till från mannens hustru som skrev: ”jag vet vem som är din pappa”. Efter 3–4–5 år sökte jag vidare, fick kontakt med mannen och har talat med honom i telefon tre-fyra gånger, säger han.

Ju mer efterforskningar som Björn gjorde, desto större indicier fick han på att uppgifterna kunde stämma.
– Jag har fått veta att mamma hade en relation med honom innan hon träffade min pappa, säger han.

Björn berättade då att om det visade sig att Sigvard inte är hans biologiska pappa, skulle det inte göra någon skillnad. Han kommer alltid vara tacksam för den pappa han hade i sitt liv.
– Får man så mycket kärlek som jag fick så har det ju danat mig, sa han då.

Läs mer:

 

Läs mer om...