När 23-årige Matteus bygger hus på Gotland är det långt ifrån bara bygget som får mig att häpna. Det pappa Jan Emanuel har att säga om skrytiga föräldrar får mig att haja till.
I premiäravsnittet av ”Grand Design” får vi tittare följa med på en rejäl resa. Den här gången är det den 23-årige entreprenören och designern Matteus Ireblad som ska bygga ett hus i betong på Bungenäs på norra Gotland.
Den 200 kvadratmeter stora tomten fick han för 750 000 kronor, plus en anslutningsavgift på 250 000 kronor för vatten och avlopp. Därefter är planen att bygga ett hus för 3,5 miljoner kronor.
Jan Emanuels son
Då han är son till Jan Emanuel får han frågor om hur mycket hans pappa varit delaktig i projektet, men Matteus understryker att det här är gjort av egna pengar.
– Jag har ju fått en väldigt fin och stabil grund att stå på tack vare min kära far, vilket jag är supertacksam för, på så sätt att han har lärt mig hur jag ska jobba för mina pengar, säger han och fortsätter:
– Men när det kommer till det ekonomiska så är det ju jag som har tjänat ihop de pengarna som jag har byggt huset för.
När Jan Emanuel kommer på besök är även han tydlig med att han inte är involverad i projektet och säger att han snarare varit skeptisk till bygget.
– ”Men Matteus, det är ju ett jättestort hål i huvudet att köpa en så här liten tomt för så mycket pengar. Till vilken nytta? När du kan åka åt det hållet, några kilometer, så får du ett stort, färdigt hus för samma peng”, säger Jan Emanuel vidare.
Men när han väl besöker huset är han imponerad.
Och det med all rätt. Att se ett hus växa fram på det här sättet är så otroligt spännande. Även om ens egna visioner kanske hade sett helt annorlunda ut, är det precis den här typen av husbyggen man vill se i tv. Hus som sticker ut, som utmanar det förväntade och som vågar gå emot det vanliga.
Min första reaktion när jag tittar på programmet är ofta densamma: ”Hur sjutton ska det här gå till?” Men det är också där något av tjusningen ligger. För bakom de mest märkliga, storslagna och ibland fullständigt obegripliga idéerna finns människor med en vision som de är beredda att kämpa för. Och det är fascinerande att få följa hur en till synes omöjlig idé sakta, men säkert, börjar ta form.
Det är just det jag tycker så mycket om med Grand Designs. Det handlar inte bara om hus, arkitektur eller slutresultat. Det handlar om drömmar, envishet, kreativitet och modet att våga göra något annorlunda. Så inspirerande.
Och kanske framför allt om att få se vad som händer när människor bestämmer sig för att gå sin egen väg, även när alla andra undrar hur i hela friden det ska gå till.
Jan Emanuel: ”Avskyr”
Men det är inte bara husbygget som tar tag i mig denna gång. Det gör även Jan Emanuel.
– Jag avskyr människor som skryter om sina barn. Som tror att just deras barn är mycket bättre än alla andra. Nu blir jag den personen jag avskyr. För jag kan liksom ingenting annat just nu. För det han har gjort är helt fantastiskt, säger han i programmet och det får mig att haja till.
Jag tycker att man ska få vara hur stolt som helst över sina barn, säg det gärna högt. Skryt. Inte mig emot. Däremot borde vi kanske bli bättre på att lyfta fram vilka våra barn är innerst inne och inte bara hylla vad de presterar.
När det väl kommer till kritan handlar ju ingenting om betygen, medaljerna eller de storslagna projekten. Det är människorna bakom allt det där. Och det tycker jag att vi kan skryta betydligt mer om.
Läs mer:
Nöjeslivet strävar efter en trovärdig och mångsidig rapportering. Rapportera faktafel här. Här kan du läsa mer...
