Vi är vana att se Petra Mede med en sprudlande energi i tv-rutan i bland annat ”Let’s Dance”. Och nu är hon högaktuell med sin föreställning 50/50.
Men bakom strålkastarljuset sörjer hon en god vän – som har inspirerat henne på fler än ett sätt.
– Jag saknar henne ofantligt mycket, säger hon i en intervju för Expressen.
Komikern och skådespelaren Petra Mede har många fjädrar i sin hatt.
Och hon har framför allt gjort en karriär på att få folk att skratta – på gott och på ont.
I våras, i samma veva som hon fyllde 52 år, berättade Petra att hon var gravid.
Den folkkära komikern, som sedan tidigare har en tioåring i familjen, har öppenhjärtigt berättat om hur det är att vara 50-plus och få barn.
– Jag har aldrig känt mig så gammal… Jag är ju inte den yngsta mamman på jordklotet. De håller mig väldigt mycket i livet. Det är en odelad lycka, hur jobbigt det än är. Det var en vän som sa till mig, när man har barn och blir väckt mitt i natten så tänker man: ”men Gud, jag klarar inte det här, jag orkar inte gå upp. Men jag gör det jättegärna”. Det känns meningsfullt, sa Petra Mede när hon nyligen gästade Carina Bergfeldts talkshow.
Stora inspirationen: Grannen Doris
Och åldrandet är något som Petra Mede gärna återkommer till.
Den röda linjen i Petra Medes nya föreställning 50/50 handlar just om det – kombinerat med dråpliga skämt om allt från hennes ryggskada till moderskapet.
Åldrandet är också ett genomgående tema i hennes senaste bok ”Svindlande stunder i Blackeberg”.
Och båda alstren tar på många sätt avstamp i Petras samtal med sin föredetta granne, den egensinniga Doris.
I en intervu med Expressen berättar hon mer om deras fina vänskap.
– Ja, jag pratar om vad hon har betytt för mig. Hon levde inte med någon livskamrat, utan levde på många sätt okonventionellt, och har inspirerat mig i sitt sätt att vara och tänka. Medan jag jobbade med boken kom jag på att Doris och mitt liv blir som reliefer till varandra. Nu tycker att den handlar nästan mer om henne än om mig.
LÄS MER: Petra Medes besvikelse – stora missnöjet efter åren i rampljuset: ”Det är märkligt att jag…”
”Hon finns för alltid”
Men under tiden som Petra repade för föreställningen kom ett sorgsamt besked. Doris hade gått bort 101 år gammal.
I intervjun berättar Petra Mede om sorgen efter sin kära granne.
– Det känns jättesorgligt. Vi bodde dörr mot dörr i närmare 30 år. Hon var nära att dö många gånger, så till slut kändes det som att hon dör nog aldrig. Hon finns för alltid. Och så länge som hon fanns, så var man själv ung på något sätt. Jag saknar henne ofantligt mycket, säger Petra.
I intervjun berättar hon även att hon planerar en hyllning till Doris.
– Jag tror att jag ska göra en föreställning om henne, för att liksom berätta om det obstinata. Om att leva livet på trots.
Vi önskar dig stort lycka till med alla dina åtaganden, Petra!