Spådamen Saida förutspådde tragiska livsödet

På 80- och 90-talet blev Saida Andersson känd som Sveriges spådam och som synsk hjälpte hon människor landet över med att hitta borttappade ting.

Men Saida förutspådde också sitt eget tragiska livsöde och fick betala ett högt pris för sin framgång.

1988 gick 68-åriga Saida Andersson från att vara anonym i Boden till att bli en av Sveriges mest eftertraktade profiler som sierska i SVT:s program ”Café Luleå”.

Varje vecka anlände tiotusentals brev från tittare som undrade om sierskan kunde hitta förlorade saker. Och det påstod hon sig kunna.

Saida drog in över en miljon tittare till varje program och fick 35 000 tittarbrev varje vecka och hjälpte människor att hitta allt från förlagda smycken, till borttappade vigselringar, klädesplagg och lösgommar.

Tittarna ställde frågor och Saida svarade, kort och koncist. Publiken i studion jublade och runt om i Sverige hördes glada hejarop.

Polisen vände sig till SVT:s sierska Saida Andersson

Polisen och försäkringsbolag vände sig till henne och hon fick till och med en guldmedalj av Svenska Jägarförbundet som tack för alla hundar hon hjälpt till att hitta.

Men i dokumentären ”Sierskan” , avslöjar Ove Eklund, producent för ”Café Luleå”, att Saida bara hade rätt i 10–15 procent av fallen.

– Det var 10–15 procent som stämde i stora drag. Vi tyckte också att det var lågt. Vi såg det mera som god underhållning och bra tv, säger Ove Eklund i ”Sierskan”.

Något hennes döttrar ställer sig frågande till.

I en intervju med Expressen säger de att den uträkningen låter låg.

– Det där med tio procent tror jag inte en sekund på. Det var mycket mer. Mamma var den finaste godaste människa som fanns, hon gjorde allt för oss barn och barnbarn, säger hon till tidningen.

Sierskan Saida Andersson såg in i framtiden som fyraåring

Saida föddes 1923 i Petbergsliden nära Älvsbyn i Norrbotten. Hennes uppväxt var fattig, familjen bodde första åren i en ombyggd vinterladugård med jordgolv i Petbergsliden i Älvsbyn.

Redan som fyraåring förstod Saida att hon hade en gåva och att hon kunde se in i framtiden. Denna förmåga hade också hennes mor, Hanna.

Men som 15-åring föder hon sitt första barn och lämnar familjegården. Vid den tidpunkten har hon bara gått några få år i skola och arbetet tungt sedan hon var 12 år. Fem år senare träffar Saida en ny man, hon gifter om sig och får ytterligare fem barn.

Det är fortfarande tufft ekonomiskt och familjen kämpar för att ha mat på bordet.

Saida blir lämnad av mannen i början på 60-talet och är vid tillfället så slutkörd av det hårda arbetet att ryggen var trasig och ena lungan opererad.

Dödsfallen inom familjen

Saida träffar däremot kärleken på nytt, denna gång i långtradarchauffören Hilding Nilsson.

Men livet skulle visa sig bjuda på ytterligare motgångar. Tre av Saidas söner dog i förtid liksom hennes sambo. Något hon sa sig ha förutspått sedan innan. Både när och hur det skulle gå till.

I slutet av 70-talet dör sonen Eilert av svaga lungor. Tony, som led av astma, avled året efter. Familjens yngsta son, Morgan, omkom i en arbetsplatsolycka år 1987.

Saida har själv sagt att hon såg när och hur barnen skulle dö. Även sambon Hildings bortgång förutspådde hon. Enligt Saida ställde sig den döde sonen Eilert framför tv-rutan och berättade att han skulle hämta Hilding inom kort.

Fyra dagar senare dog han av en hjärtinfarkt.

När yngsta sonen Morgan går bort i en tragisk olycka i slutet av 80-talet bestämmer hon sig för att gå djupare in i rollen som sierska och använda sina förmågor för att försörja sig.

Baksidan av Sierskans framgång

65 år gammal fick hon en spalt i tidningen Hemmets journal, där hon hjälpte läsarna att hitta borttappade föremål, och snart spreds ryktet om sierskan från norr.

– Om man hade tappat bort något så var det till Saida man vände sig, det spelade ingen roll om man trodde på hennes förmåga eller inte, säger Madeleine Walles, som jobbade på Hemmets journal på den tiden, till Sveriges Radio.

Och på den vägen var det. Spalten i hemmets journal ledde till en programpunkt i Café Luleå på SVT. Hon var dessutom en frekvent röst i radio.

Saida blev imåttligt populär och när Hemmets journal tog med henne på turné dit folk kunde ringa in, så orsakade det kollaps för telefonnätet.

Men även framgången hade en baksida.

– Det fanns en baksida som inte så många såg. Hon slet väldigt hårt och det fanns många öden som tog ganska hårt. Att folk med någon sorts självklarhet skulle ha tillgång till henne, det tror jag kunde störa henne. Att hon inte kunde dra ner gardinen, stänga dörren och vara i fred, säger Janne Walles, tidigare chefredaktör på Hemmets journal.

I november 1998 avlider Saida på sjukhuset i Boden. Hon blev 75 år.