Redan när hon föddes rann det kungliga blodet i hennes ådror.
Prinsessan Sibylla eller Sibylle som hon hette från början blev mamma till vår nuvarande kung och lämnade ett stort avtryck i den svenska kungafamiljen.
Efter sin död fick inte familjen förmögenheten alla hade väntat sig.
Januari 1908 välkomnade prins Karl Edvard av Sachsen-Coburg-Gotha och Victoria Adelheid av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg, deras dotter prinsessan Sibylla. Många år senare skulle hon bli prinsessa i Sverige, men faktum var att hon redan hade prinsesstiteln vid födsel.
Hennes pappa var ingen mindre än son till Leopold, drottning Victoria av Englands fjärde son. Uppväxten var likt många andra högadliga flickors uppfostran. Hon studerade vid en konsthantverksskola och reste flitigt utomlands på diverse olika uppdrag.
Men i juni 1932 fick Sibylla helt andra saker att tänka på. Hon hade fått upp ögonen för sin syssling, arvprins Gustav Adolf som hon det året förlovade sig med. En borgerlig vigsel ägde rum i Coburg, innan det blev en kyrklig ceremoni i Moritzkyrkan i Coburg följande år. Efter giftermålet bosatte sig det förälskade paret på Haga slott där de älskade att vara.
Press att föda en arvinge
De välkomnade fyra döttrar under äktenskapet: prinsessorna Margareta (1934), Birgitta (1937) Désirée (1938) och Christina (1943). Men pressen var stor efter en manlig arvinge.
– Hon var så ung när hon kom hit till ett främmande land och hon fastnade i ett mycket intensivt familjeliv. Hon födde barn oavbrutet, hennes förlossningar var svåra och hon mådde dåligt under alla graviditeterna, har prinsessan Christina tidigare berättat enligt Expressen.
Men så kom äntligen den stora och efterlängtade lyckan. Den 30 april 1946 välkomnade prinsessan Sibylla och arvprins Gustav Adolf den son de och riket länge längtat efter: vår kung Carl Gustaf.
Lyckan blev tragiskt nog inte långlivad. 26 januari 1947, inte ens ett år efter vår kungs födelse dog hans pappa, arvprins Gustav Adolf i en flygolycka. Kvar lämnades nu Sibylla med sina fem barn. Att uppfostra sina barn på egen hand blev en tuffare utmaning än prinsessan hade först insett.
Sörjde sin älskade makes död
Kungen och hans systrar har berättat i tidigare intervjuer om hur deras mamma lade locket på och ville inte prata om sin makes tragiska bortgång. Vår kung fick inte veta sanningen om vad som egentligen hade hänt förrän sju år efter tragedin.
– Det var vår mammas sätt att klara situationen, klara av att leva sitt liv. Vi skulle inte tala om saken. Så var det bara. – Det var naturligtvis inte bra för oss barn. Det hade varit mycket bättre att få tala om pappas död, har prinsessan Birgitta sagt i en intervju, enligt Expressen.
Även prinsessan Christina har berättat om hur tufft det var att hennes mamma inte ville lyfta på locken och berätta om vad som hänt.
– Ingen talade någonsin om för mig att pappa hade dött. Det tog mig nog fem sex år att förstå att jag inte hade någon pappa. Jag känner ingen agg eller bitterhet mot mamma, för jag tror att jag förstår henne. Hon var förtvivlad själv och det var en fruktansvärd chock för henne.
Barnen fick dessutom se allt mindre av deras mamma. Efter drottning Louises död 1965 blev det prinsessan Sibylla som fick axla rollen som rikets första dam. I arbetet med dåvarande kungen, Gustaf Adolf VI blev Sibylla en oerhört uppskattad och älskad medlem av den svenska kungafamiljen.
Främst blev hon känd för sitt engagemang och intresse i Röda korset, lottarörelsen och flickscoutrörelsen, skrev Göteborgs Posten 1972.
Barnflickan ”Nenne” blev kungliga barnens räddning
Räddningen för de kungliga barnen när deras mamma arbetade mycket, blev tjänstefolket i det kungliga hemmet. Och särskilt barnsköterskan Ingrid ”Nenne” Björnberg, blev ett stort stöd för den dåvarande lillprinsen Carl Gustaf. Hon fick stå för den moderliga kärleken och stod vår kung otroligt nära.
Prinsessan Birgitta själv vittnade om deras viktiga relation i sin memoar ”Min egen väg”.
”Nenne hade knappt hunnit lämna huset förrän Carl Gustaf började storgråta. Han var alldeles otröstlig och klamrade sig fast vid mig som en apa. Mina försök att lugna honom tjänade ingenting till, han bara fortsatte att gråta vad jag än gjorde. Till sist började jag bli trött i armarna och försökte ställa ner honom på marken igen, men det ville han på inga villkor höra talas om. Han klängde sig fast vid min arm och bet mig reflexmässigt i handen!”.
Men att ”Nenne” kom att betyda så mycket för lillprinsen och hans syskon blev inte Sibylla särskilt glad över.
”Vår mor var ibland fruktansvärt avundsjuk på henne, för det var till Nenne vi gick med våra små och stora bekymmer. Detta hade dock en helt naturlig förklaring. Vår mor var ju tvungen att ägna mycket tid åt hovets plikter och var ofta hemifrån på olika uppdrag.”
Drabbades av cancer
I takt med att åren också gick, lämnade också slutligen de kungliga barnen sitt bo. Prinsessan Birgitta gifte sig med prins Johann Georg av Hohenzollern 1961. Prinsessan Désirée gifte sig 1964 med friherre Niclas Silfverschiöld. Bara några veckor senare gifte sig prinsessan Margaretha med engelsmannen John Ambler på Öland.
Prinsessan Sibylla fick dock aldrig chansen att se sin efterlängtade arvinge, prins Carl Gustaf gifta sig med drottning Silvia 1976. 1972 blev hon allt sjukare och tvingades dra sig tillbaka. Efter att ha uppsökt läkare upptäcktes det att Sibylla drabbats av tarmcancer.
Hennes sista framträdande blev vid sin svärfar, Gustaf VI Adolfs 90-årsdag samma år. Kort tid senare, den 28 december somnade hon in. Kampen mot cancern var förlorad. Hon blev 64 år gammal.
Ingen förmögenhet i arvet
En kort tid senare, den 7 december fördes prinsessan Sibylla till sin sista vila. Under våren 1973 stod även bouppteckningen klar. Enligt uppgifter trodde man att prinsessan hade stora tillgångar i Tyskland, Schweiz och Sverige värda uppåt 25 miljoner svenska kronor, rapporterade Aftonbladet. Men i samband med bouppteckningen visse det sig att Sibyllas förmögenhet knappt översteg en miljon kronor.
Prinsessans privata ägodelar ärvde hennes fem barn, och flera av dessa högt älskade föremål har vi ändå fått se på senare tid. Vid olika tillställningar vi nämligen fått se kungafamiljen bära bland annat Sibyllas älskade diadem.
Drottning Silvia har burit diademet flera gånger genom åren och var faktiskt det första av kungahusets smycken som hon fick bära efter att ha blivit drottning, skriver Svensk dam. Några närmare detaljer kring vem som fick ärva vad från Sibylla, finns det inga uppgifter på.
I bouppteckningen efter prinsessan Sibyllas död stod det dock även att hon till hälften ägde det jättelika slottet och godset Callenberg i Coburg. Den andra hälften ägdes däremot av brodern Leopold. Men i samband med broderns död fick Sibylla helt ta över. Dock var slottet hårt skuldsatt och samma år som prinsessan gick bort såldes slottet av den tyska släkten, skriver Expressen. Drygt tio år senare återfördes dock slottet till familjens ägo då prins Andreas köpte tillbaka Callenberg.
I dag vilar prinsessan Sibylla i Hagaparken i Solna.
Läs mer:
- Prinsessan Sibyllas sista gåva vid maken Gustav Adolfs kista
- Prinsessan Margaretha valde ett liv utanför rampljuset
