Det ”Marko & Irma” utsätts för i TV4 – borde får fler att reagera

Efter veckans avsnitt av ”Marko och Irma” slår det mig att det som mor och son utsätts för i tv-rutan, på bästa sändningstid, borde få fler att reagera.

Detta är en kommentar. Åsikterna är skribentens egna.

I veckor har vi fått följa med Marko & Irma på äventyr ut i Europa. Hittills har vi fått följa mot och son till Spanien där de bland annat fick lära sig att dansa Flamenco, de har varit på valsafari på Island och letat efter påven i Rom.

I det fjärde avsnittet går resan norrut och det är dags för Marko och Irma att bege sig till Skottland och väl där är det fullspäckat schema.

Under sina dagar i Skottland får Marko och Irma gå på Falkenering, en form av jakt som bedrivs med rovfåglar. Där får de träffa falken David Bowie och kramas med en uggla som Irma blir kär i.

Dessutom får de prova på att spela säckpipa och blir varse att de ska ha uppvisning två dagar senare. Något som gör både Irma och Marko skakiga.

Sist men inte minst får de gå ned i hemsökta valv och träffar på en föräldralös vålnad vid namn Jack som letar efter en mor. I mörkret lämnas de sedan kvar utan guide för att själva kunna ställa frågor till andarna.

När Marko frågar pojken Jack om han gillar Irma, blir svaret ett tydligt nej.

Detaljen får mig att haja till

Ja, det är minst sagt högt och lågt. Men det är också precis det som gör programmet så fint. Vi hör ofta att dagens tv har blivit för mycket. Att allt ska vara spektakulärt, gränslöst och förvandlas till någon sorts freakshow för att hålla kvar tittarna. Men Marko & Irma lyckas med något som inte är fullt lika vanligt: att blanda det absurda med det genuina, det komiska med det rörande.

Visst är det underhållande att se Marko och Irma bli nervösa inför en säckpipeuppvisning eller tveka inför ett spöke i ett mörkt källarvalv. Men bakom skratten finns också något fint. De får uppleva saker de kanske aldrig själva hade kommit på att göra, möta nya människor och miljöer och vidga sina vyer. Och de får göra det tillsammans.

Och vet du, det är precis det som fått mig att haja till vecka efter vecka nu. Programmet med Marko och Irma är tillräckligt knäppt för att få oss att skratta, tillräckligt varmt för att beröra och tillräckligt äkta för att vi ska vilja fortsätta följa med. Högt och lågt, helt enkelt. Precis som bra underhållning ska vara.