Efter ”Gunde och Ferry” – finns det en sak jag inte kan släppa

I ”Gunde och Ferry” får tittarna följa far och son Svan i deras passionerade torpprojekt i Dalarna.
Så här halvvägs in på säsongen kan jag bara konstatera en sak – om familjen Svan.

Åsikterna är skribentens egna.

Det snickras, det hamras, saker går snett och det löser sig. Gunde Svan sprider både positivitet och pepp som värmer genom rutan likt den havregrynsgröt han troget äter varje morgon.

I ”Gunde och Ferry” får tittarna följa pappa Gunde och sonen Ferrys renoveringsdröm, ett 1800-talstorp i Dalarna bara ett stenkast från barndomshemmet Skamhed.

Fint att få vara en fluga få väggen

Gunde Svan har haft en vision om att samla familjen vid torpet. Där ska barn och barnbarn kunna bo precis när de vill i många år framöver.

Men även nu är hela familjen samlad kring bygget. Hustrun Marie Svan är högst involverad i de olika projekten och stöttar maken och sonen genom svackorna. Hur familjen är mot varandra är fint att se.

Något som också är fint att få vara som en liten fluga på väggen och titta in i familjen Svans vardag och bestyr. Det skadar heller inte med de vackra vyerna över Dalarna.

Fina ögonblicket i köket

I det senaste avsnittet ska Ferry Svan tävla i VM i timbersport. Gunde Svan får den glada nyheten vid köksbordet att sonen och hans lag tagit VM-silver. Han blir märkbart rörd och jättestolt. Ett fint tv-ögonblick utan några krusiduller.

Än har vi tack och lov några avsnitt kvar att avnjuta i höstrusket, vilket behövs. Programmet är en enda stor mysfilt som lägger sig över torsdagskvällen.