Robin ”Mos” Andersson om bluffen i ”Förrädarna”: ”Inte okej”

I flera avsnitt har Robin ”Mos” Andersson försökt spela ut sina förrädiska kollegor.
Men samtalen med Jessica Almenäs och Lasse Kronér var inte alls så som tittarna fått se det.
– Jag kände bara att ”kasta ut mig från det här. Nu orkar inte jag med mer”, säger Robin till Nöjeslivet.

Redan i förra veckans avsnitt blev det enorma känslor i ”Förrädarna”. När Robin ”Mos” Andersson återförenades med sina förrädiska kollegor för samtal, blev det båda tårar och utbrott. Robin blev då starkt ifrågasatt kring varför han lade sin dyrbara röst på sin kollega, Jessica Almenäs.

Lasse Kronér däremot var rosenrasande och gick så långt och frågade om Robin var ”helt dum i huvudet”. Men att vara en del av den starka trion var allt annat än lätt.

I en intervju med Nöjeslivet berättar Robin att tittarna inte får veta hela sanningen. Under programmets gång tycks förrädarna komma överens blixtsnabbt om vem de ska ”mörda” Det stämde inte i verkligheten.
– Man ser på alla hur trötta vi tre är. Vi har inte sovit en sekund. Jag tror att vi kom hem när klockan nog var två på natten. De andra fick lägga sig halv tolv. Och att komma hem och de skriker på mig i 50 minuter, det gjorde inte att jag kunde somna på tio sekunder precis, säger Robin ”Mos” Andersson.

– Jag var helt utbränd och jag kände bara att ”kasta ut mig från det här. Nu orkar inte jag med mer”.

Robin ”Mos” Andersson om Jessica och Lasse

Som tittare får vi intrycket av att ni tog beslut om vem som skulle mördas varje natt, väldigt snabbt. Men så var det alltså inte?
– Alltså, produktionen har ju verkligen fått det till att se snällt ut. Jag kastar ingen skit på dem, men jag kan säga såhär: att äta bajs av dem två i 40-50 minuter. Då är man rätt nere till slut. Då finns det ingen som kan säga att det bara är ett spel. För till slut orkar du inte höra dem skrika liksom.

Tillfället när dessutom Lasse och Jessica gick på Robin hårt, påverkade honom mycket.
– Man såg det ju också på Jessica. Man ser hur arg hon har varit på mig den natten. Då känner man till slut att det är bara ”take it or leave it”. De säger ”du röstar f*n inte på mig och du ska rösta si och så”. Och det enda jag tänker är vad f*n är det här. Det här är inte okej.