Så mår prins Daniel i dag efter transplantationen

Prins Daniel genomförde en njurtransplantation för 16 år sen.
Nu berättar kronprinsessan Victorias make hur han mår i dag – och slår samtidigt ett slag för att fler donatorer behövs.
– Det är väl den finaste gåva man kan ge, att rädda en annan människas liv, säger prins Daniel till TV4.

Det är 16 år sen nu, i maj 2009, som hovet lät meddela nyheten om att prins Daniel hade lagts in på sjukhus för operation. Daniel skulle då få en njure av sin far, Olle Westling. Detta till följd av prinsens medfödda njursjukdom. Operationen föll väl ut, till allas lättnad.

Prins Daniel fick en njure av pappa Olle Westling

Nu har det alltså snart passerat exakt 16 år, och prinsen har i flera intervjuer berättat om upplevelsen. Inte minst i Carina Bergfeldts uppmärksammade SVT-intervju som genomfördes i samband med prinsens 50-årsdag 2023.
– I och med att jag fick min pappas njure så kunde vi planera för det. Men det är svårt att planera det perfekt, så jag hade några veckor där jag gick i dialys, 5-6 veckor, och då är man ju väldigt dålig. Då behöver man det för att kunna fungera, sade prins Daniel i intervjun med SVT då.

Och prinsen fortsätter att tala högt i offentligheten om transplantationen. Detta för att synliggöra frågan – och få fler att bli donatorer. TV4:s Anders Pihlblad följde med Daniel när han gjorde ett återbesök på Karolinska i Huddinge för att träffa läkare och patienter.

– Jag mår bra. Jag har inte haft några bakslag på den här tiden, så det borde vara motiverande, säger prins Daniel efter mötet med de nyligen transplanterade patienterna, till TV4.

Prins Daniel om oron

Han förklarar att läkarna i hans fall upptäckte att han behövde en ny njure när han var i tonåren. Det skedde av en slump, i samband med en idrottsaktivitet. Pappa Olle donerade alltså en njure.

– Det var väldigt bra och sån tur att vi matchade varandra och att det gick så bra som det gick. Det är ingen svår fråga för en förälder, ska jag rädda livet på mitt barn eller ej? Det gör man ju med glädje, och så var det ju för honom också. Men sen att det gått så bra, det är ju ingen garanti, säger Daniel i TV4.

På frågan om han känner någon oro blir svaret:

– Jag vet inte. Man orkar inte gå och vara orolig år ut och år in. Har du en fobi och sitter framför några spindlar, jag vet inte hur länge du är orolig. Till slut måste du släppa det där. Kanske var en lite dålig jämförelse. Jag är inte orolig, men någonstans i bakhuvudet finns ändå att det finns ett datum någonstans då man eventuellt behöver ett nytt organ.

Samtidigt som han alltså vill slå ett slag för att fler donatorer behövs – och han passar även på att hylla de som i dag donerar organ.

– Det är väl den finaste gåva man kan ge, att rädda en annan människas liv.

LÄS MER:

 

Läs mer om...