Sigvard Bernadotte hade en sista önskan i livet – kungen vägrade

Sigvard Bernadotte förlorade sin prinstitel efter att ha gift sig borgerligt.
Men under sina sista år i livet kämpade han för att återfå sin titel.
Hans brorson, kung Carl XVI Gustaf, sa nej – och Sigvard fick aldrig se sin önskan gå i uppfyllelse.

Sigvard Bernadotte föddes 1907 som prins och son till kung Gustaf VI Adolf. Han var den första i kungafamiljen som avlade både en student- och kandidatexamen och kom med åren att bli en internationellt erkänd illustratör och designer.

Prinstiteln lyckades han dock endast behålla fram till 1934. Han hade funnit kärleken i tyska Erica Patzek och bestämde sig för att gifta sig med henne – trots att hon inte var av kungligt blod. Redan innan det hade fått erbjudandet att gifte sig med nederländska prinsessan Juliana, men tackade nej.

Men äktenskapet med Erica fick stora konsekvenser för Sigvard. I enlighet med dåvarande § 5 i Successionsordningen förlorade han sin prinstitel. Han blev även av med sitt apanage och sina ordnar och förbjöds att använda sina kungliga titlar i Sverige. Beslutet togs i konseljen:

Genom sitt sålunda utan Konungens samtycke och med enskild utländsk mans dotter ingångna äktenskap har Hans Kungl. Höghet Hertigen av Uppland jämlikt paragraf 44 regeringsformen och paragraf 5 successionsordningen förverkat sin arvsrätt till riket för sig, barn och efterkommande. Tillika har han gått förlustig de titlar och de företrädesrättigheter han i sin egenskap av Arvfurste hittills åtnjutit.

Äktenskapet med Erica varade i elva år innan makarna skilde sig. Sigvard gifte sig senare med danska Sonja Christensen Robbert. Men även det äktenskapet slutade i skilsmässa. Från 1961 fram till sin död var han gift med skådespelerskan Marianne Lindberg.

Prinstiteln orsakade bråk i kungafamiljen

Under senare åren kämpade Sigvard för att få tillbaka prinstiteln han fått vid födseln. När han kom upp i 90-årsåldern hoppades han att sin brorson, kung Carl XVI Gustaf, skulle ge med sig.

I en intervju med Expressen från 2001 berättade Sigvard om sin sista önskan.
– Att kungen ska erkänna mig som prins. 1934 fråntogs jag orättmätigt bördstiteln. Det handlar om identitet och familjetillhörighet, sa han då.

Men verkligheten blev en annan. Trots att Sigvard vid flera tillfällen skrivit till kungen i hopp om att Carl Gustaf skulle ändra sig, fick han avslag gång på gång.

– Hela historien är konstig och tragisk. Jag är född prins och har lagen på min sida. Jag förstår inte varför min brorson så hårdnackat vägrar att uppfylla min önskan, fortsatte Sigvard.  

Även kungens systrar hade gift sig borgerligt – men de fick behålla sina titlar. Det var något som Sigvard reagerade starkt på.

– Att jag förvägras rätten att kalla mig prins ter sig mot den bakgrunden obegriplig, sa han.

Därför fick Sigvard Bernadotte inte bli prins igen

På frågan om kungens motivering i frågan svarade Sigvard att brorsonen ”bara hänvisat till tidigare beslut”.

Från Kungliga Hovstaternas sida hävdade man att kungen inte kunde återställa titlarna, eftersom beslutet hade fattats i konselj. För att titeln skulle kunna återställas menade man att det krävdes ett regeringsbeslut.

I ett sista försök att få tillbaka sin titel stämde Sigvard den svenska staten i Europadomstolen 2001, med hänvisning till brott mot de mänskliga rättigheterna. Något besked hann han dock aldrig få. Sigvard gick bort innan domen kom.

År 2004 meddelade Europadomstolen att den inte tänkte pröva saken. Anledningen var att Sverige inte hade ratificerat den aktuella konventionen förrän 1953 – nästan 20 år efter att Sigvard hade förlorat sin prinstitel.

LÄS MER: