Claes Malmberg är en av landets mest hyllade skådespelare.
Nu går sonen Nelson Malmberg Rainey i hans spår.
Samtidigt som Claes ser med oro på branschens framtid – och riktar kritik mot teatern.
– Den är extremt tuff, säger han till Nöjeslivet.
Den folkkäre skådespelaren och komikern Claes Malmberg, 64, står på scen i hela landet under vintern. Detta i samband med Riksteaterns turné med en ny uppsättning av August Strindbergs klassiker ”Dödsdansen”, som redan höjts till skyarna av recensenterna. Där spelar Malmberg mot kollegorna Pia Johansson och Mats Blomgren. Malmberg gör rollen som Edgar, som lever i ett förbittrat äktenskap där båda inte vågar släppa taget om varandra.
Claes Malmberg på turné med Strindberg-klassiker i vinter
Trion har varit ute på turné under hela hösten, och efter jul- och nyårsledigheten fortsätter den med nystart i Lycksele 17 januari innan den går i mål i Stockholm 16 mars. Sen väntar också tre föreställningar i Finland.
Dessutom gör Claes Malmberg i sommar åter gemensam sak på scen med Eva Rydberg. Detta när en av Nils Poppes personliga favoriter sätts upp på Fredriksdalsteatern i Helsingborg: ”Hjälten från Öresund”.
Utanför rampljuset är förstås familjen en stor källa till glädje för fembarnspappan Malmberg. Dottern Perla har slagit igenom via sociala medier och gjorde succé i vårens ”Let’s dance”. Samtidigt som sonen Nelson utbildat sig till skådespelare.
– Hon har gjort en kometkarriär får man väl säga. Och det kan man vara stolt över. Min ena son har gått på Skara skolscen och försöker slå sig fram som skådespelare, säger Claes Malmberg till Nöjeslivet.
Sonen Nelson Malmberg Rainey går i Claes spår
Malmberg menar att just skådespelaryrket är svårt. Han uttrycker samtidigt oro för skråets framtid.
– Ja, det är en tuff bransch. Just nu är det kanske tuffaste läget som har varit att komma in som ny på teatern. Teatern lider ju av en tynande tillvaro, tyvärr, eftersom vi inte satsar på kulturen heller. Man drar in på saker och ting och kulturen åker ju oftast, säger Malmberg.
Hur ser du på det?
– Jag tycker att det är en dubbelsidig sak. I viss mån så får kulturen, och kanske framförallt institutionsteatrarna sätta sig ner och fundera. Eftersom många av dem har väldigt svårt att nå sin publik, så är jag förvånad över att man inte i större omfattning ställer sig frågan själv och är mer engagerad i frågan. Varför kommer inte människor till teatern? Därför att de enda som kan försvara en teaters existens är publiken. Och kommer inte dem så är det väldigt lätt för någon som är emot till exempel statsunderstödd teater, att helt enkelt bara ta bort den. Därför att folk bryr sig inte, för de har ingen som helst relation till det, säger Claes Malmberg.
Claes Malmbergs kritik mot teatern: ”Snobbism”
Samtidigt menar Malmberg att de större, offentligt ägda och finansierade teaterhusen i landet har sig själva delvis att skylla.
– Jag kan tycka att det finns en snobbism inom institutionsteatern att hela tiden spela pjäser som enligt mitt förmenande kanske inte alltid är så jävla bra. Och framför allt som inte drar folk. Det måste vara lika allvarligt för en institutionsteater om inte de drar folk som det är för en privatteater. För privatteatern går ju ändå förhållandevis bra, får man säga publikt och har gjort under många år. Sen kan man alltid diskutera kvalitativa saker, men det kan man ju göra även på institutionsteater. Men jag tycker att de är alldeles för ointresserade av publiken.
Det senare är någonting han själv upplevt.
– Det är liksom inte ett samtalsämne överhuvudtaget de gånger jag har varit på institutionsteatrar. Att man har en intjäning som är så låg på institutionsteatrarna, för den intjäningen bygger ju på hur många människor som kommer och tittar. Om någon kräver att teatern ska gå från elva procents intjäning till 20 så blir det ett jävla liv. Och jag menar, 20 är ju fortfarande en extremt låg siffra, säger Malmberg.
– Man binder ris åt egen rygg och det tycker jag är synd.
Claes Malmberg om sonens väg som skådespelare
Ger du Nelson några tips eller försöker hålla dig borta så mycket som möjligt?
– Jag håller mig borta så mycket jag kan. Jag tycker att det finns ingen anledning. Sen om de frågar något kan jag väl hjälpa till lite grann. Men som med alla vägar så är de personliga, det vill säga att var och en människa väljer sin väg. Sedan är ju den här branschen extremt tuff att vara i. Framför allt nu i dag är den ju jättetuff. Det är många som har det extremt tufft bland skådespelare. Dels för att det finns väldigt många, men sen också att arbetstillfällena blir färre och färre. Och det är ingen bra utveckling tycker jag, säger Claes Malmberg.
Han menar att en nyckel till att locka tillbaka publiken till teatersalongerna ligger i kvaliteten på scenen.
– Sen behöver vi som håller på med det också fundera på vad det är vi gör och höja underhållningsvärdet i det vi gör. Alltså underhållning behöver inte vara att alla skrattar hela tiden. ”Dödsdansen” är ingen skrattfest, men det är underhållande i meningen att upprätthålla publikens intresse under hela föreställningen och att folk är drabbade eller känner att de har haft en bra kväll och att de tyckte det var god underhållning och att vi gjorde det bra. Det är liksom en förutsättning för att de ska komma tillbaka överhuvudtaget. Det är inte en genrefråga utan det är en fråga om hur vi spelar pjäsen och vilka pjäser vi spelar.
LÄS MER:
