Förändringen i Let's Dance lämnar en bitter eftersmak

När kvalomgångarna i ”Let’s Dance” väl var över och det äntligen var dags för direktsändningarna, satt jag som så många andra med höga förväntningar.
Men det beslut programmet nu väljer att ta känns som droppen för den här säsongen.

Detta är en kommentar. Åsikterna är skribentens egna.

”Let’s Dance” är tillbaka i rutan efter ett års paus – och det har nog inte undgått någon att mycket har förändrats sedan sist. Borta är både Petra Mede och David Lindgren. Istället leds programmet nu av Pär Lernström och Johanna Nordström.

Och även juryn har fått sig en rejäl ommöblering. Dermot Clemenger och Ann Wilson är ute ur leken, medan Tony Irving är den enda som hänger kvar. Nykomlingarna i juryn, artisten Eric Saade och proffsdansaren Taya Shawki, är ännu en förändring att vänja sig vid.

Nya upplägget i Let’s Dance kritiseras

Men den största förändringen i år är programmets nya upplägg. Säsongen inleddes med tre kvalprogram där fem par tävlade i varje. Det par som fick högst poäng gick direkt till livesändningarna, medan de övriga tvingades dansa dueller – med nya danser – för att ha en chans att gå vidare.

Som ett sista halmstrå delade juryn ut ett wildcard i det tredje programmet – och den platsen gick till David Lindgren och Tove Villför. Kul för dem, men inte så kul för alla andra som hann åka ut innan de ens fick chansen att visa vem de är.

För många förändringar för snabbt

Det nya upplägget har mötts av kritik, och med all rätt. Till och med programledaren för norska versionen, Helene Olafsen, kritiserade att deltagare tvingas lämna innan man hunnit lära känna dem.

Och jag kan bara hålla med. För mig är det just utvecklingen som gör Let’s Dance sevärt – att få följa deltagarnas resa från nervösa första steg till självsäkra danser. I år har det varit näst intill omöjligt. Deltagare har rykt innan man ens hunnit få ett grepp om deras personlighet, och plötsligt känns programmet mer som en sållning än en dansresa.

Let’s Dance måste välja kvalitet framför kvantitet

Jag erkänner – jag var naiv nog att hoppas på att det skulle vända när livesändningarna drog igång. Men så kom nästa besked: två deltagare tvingas lämna direkt redan första livesändningen!

Både Tommy Myllymäki och Rikard Olsson tvingades lämna programmet, vilket jag tycker är tråkigt. Såg verkligen fram emot att se åtminstone ett av paren dansa vidare i programmet.
– Jävla skit, sa Rickard Olsson när han åkte ut, och jag kan bara hålla med.

Jag förstår att man vill förnya och förvåna. Men ibland räcker det faktiskt att bara leverera det tittarna älskar – inte riva upp hela grunden. Nästa gång ”Let’s Dance” gör en comeback hoppas jag TV4 vågar prioritera kvalitet framför kvantitet. För just nu är det mest av allt bara rörigt.