Sigvard Bernadotte förlorade sin prinstitel efter att ha gift sig borgerligt.
Men beslutet fick även ekonomiska konsekvenser – något som blev tydligt när hans far Gustaf VI Adolf gick bort.
Sigvard tvingades då betala betydligt mer i arvsskatt än sina kungliga syskon.
När Gustaf VI Adolf avled den 15 september 1973 lämnade han efter sig tillgångar på 39 195 699 kronor i form av bland annat värdepapper, kontanter och lösöre.
Det skulle dröja drygt två år innan fördelningen av arvet var klar. I oktober 1975 rapporterade Expressen att 17 arvingar skulle dela på närmare 40 miljoner kronor, samtidigt som skatteexperter hade räknat ut att drygt 11 miljoner kronor skulle betalas i arvsskatt. Men det var stora skillnader i hur mycket de olika arvingarna behövde betala.
Fick betala betydligt mer än sina syskon
En del av förmögenheten kom från kronprinsessan Margareta, Gustaf VI Adolfs första hustru, som avled 1920. Paret hade ett inbördes testamente som innebar att Gustaf VI Adolf ärvde hela hennes kvarlåtenskap.
När kungen senare avled skulle 17,2 miljoner kronor från Margaretas kvarlåtenskap fördelas mellan hennes och Gustaf VI Adolfs barn: drottning Ingrid, prins Bertil, greve Sigvard och greve Carl Johan.
Gustaf VI Adolfs äldste son, prins Gustaf Adolf – pappa till Carl XVI Gustaf – omfattades inte av denna del av arvet. I testamentet stod att han av ”kända skäl” inte skulle komma i fråga.
De fyra barnen fick omkring 4,3 miljoner kronor var. Men arvsskatten blev betydligt högre för Sigvard och Carl Johan.
Drottning Ingrid och prins Bertil betalade enligt den så kallade kungliga skattetabellen omkring 834 000 kronor var.
Sigvard och Carl Johan hade däremot gift sig borgerligt och beskattades enligt den borgerliga skattetabellen. De fick därför betala 2 264 648 kronor var i arvsskatt.
Efter skatt fick Sigvard 3 832 567 kronor, medan Carl Johan fick 3 332 231 kronor.
Carl XVI Gustaf fick också del av arvet
Även nuvarande kungen Carl XVI Gustaf och hans fyra systrar fick del av arvet efter Gustaf VI Adolf.
Carl Gustafs pappa, prins Gustaf Adolf, hade omkommit i en flygolycka redan 1947. Hans andel av arvet efter Gustaf VI Adolf gick därför vidare till hans fem barn – Carl XVI Gustaf och systrarna Margaretha, Birgitta, Désirée och Christina.
Arvet efter Gustaf VI Adolf delades i fem delar mellan syskonen.
Carl XVI Gustaf fick dessutom rätt att förfoga över vissa delar av farfaderns lösöre. Enligt Expressen fick han bland annat en medaljsamling värderad till 108 000 kronor samt en gåva på närmare 1,5 miljoner kronor.
Totalt uppgick Carl XVI Gustafs arv till 4 264 608 kronor. Efter skatt återstod 3 437 648 kronor.
Även systrarnas arv påverkades av deras äktenskap. Vid Gustaf VI Adolfs död var Birgitta och Christina de två systrar som fortfarande betraktades som kungliga i skattehänseende.
De betalade omkring 75 000 kronor var i arvsskatt.
Systrarna Margaretha och Désirée, som hade gift sig borgerligt, skulle däremot ha fått betala betydligt mer. Enligt Expressen lät de därför sina barn överta delar av arvet, vilket gjorde att skatten kunde minskas.
Även Sigvards son fick ärva
Gustaf VI Adolf hade också valt att testamentera pengar och värdeföremål till Sigvards son Michael Bernadotte, som kungen stod nära.
Michael fick smycken och pengar till ett sammanlagt värde av drygt 600 000 kronor. Arvsskatten beräknades till omkring 203 000 kronor.
Den behövde Michael dock inte själv betala. Gustaf VI Adolf hade föreskrivit att dödsboet skulle stå för skatten.
Kungen hade även testamenterat till vännen prinsessan Marie af Wied, som fick avkastningen från ett kapital på 150 000 kronor.
LÄS MER:
- Sigvard Bernadotte hade en sista önskan i livet – kungen vägrade
- Kung Carl XVI Gustafs systerdotter Désirée om deras relation
